kaffeochkuk

Igår var jag äckligt full. Faktiskt äckligt full. Oliwia fick prata förstånd med mig massvis med gånger - tydligen. Det är inget jag kommer ihåg... men, ja. Nu får jag skylla mig själv när jag sitter här med bakisskita och rödsprängda ögon (men det kan också bero på att jag har gråtit och är förbannad). Min knoge är blå, min arm är blå och mina knän. Vad gjorde jag igår? Fyll i mina luckor. Jag minns bara att jag hade kul, träffade folk och sen att jag skrek och grät. Stackars taxichaffisen som fick trösta, haha.

Vi var på stan idag, jag och min bästa mamma. Jag vaknade tio av att Alex ringer och vill ha skjuts hem (hon spelade bortamatch, om vi säger så.) Jag avböjde - jag var fortfarande onykter. Hur som helst kom mamma in och jag vinglade ner i köket och fick ett tips från coachen ("från en partykille till en annan, drick vatten innan du lägger dig!"). Ja, och sen var det stan ja. Dagen avslutades såhär:

Jag: Mamma, vi MÅSTE hem nu.
Mamma: Men varför?
Jag: Annars kommer jag det hända en katastrof!
Mamma: Jag har tamponger med åt dig.
Jag: Från ANDRA hålet maaaaaammaaaaa...